Provtryckningen sker med rörets godkända tryckklass, som i detta fall är PN10. Det betyder att vattenledningen skall klara ett tryck på 10 bar. Det finns dock en säkerhetsfaktor på 1,3 vilket medför att vi provtrycker med 13 bar.
Tolv timmar innan själva provtryckningen startar, tryckhöjer man ledningen med 13 bar. Under dessa timmar sjunker trycket lite, som sedan pumpas upp till 13 bar igen efter den tolfte timmen. Nu börjar själva provtryckningen. Efter tre timmar höjs trycket upp till 13 bar igen och den vattenmängd som krävs för att åstadkomma detta mäts och antecknas. Efter ytterligare två timmar, alltså i den femte timmen av provtryckningen, sker samma procedur. Trycket upp till 13 bar och vattenmängden mäts.
Via dessa mätare ser man hur mycket vatten man pumpar in i ledningen för att få upp trycket.
Hur vet man då om ledningen klarar provtryckningen? Jo, först beräknas en kontrollvattenmängd (D) som beror på ledningens längd och innerdiameter. Denna mäts i liter/h.
De två olika vattenvolymer som man får under tredje respektive femte timmen beräknar man sedan en referensvolym (RN). Om RN är mindre än D är provtryckningen godkänd.
Vattenledningen är nu provtryck och med ett godkänt resultat. Nu starar det tredje och sista steget, nämligen renspolning av ledningen. Sen återstår bara godkända vattenprover!
Josefin skrev i sitt senaste blogginlägg att hon tyckte det var trevligt med vinter och snö, det gör dock inte jag och beger mig därför till varmare breddgrader. Tre veckor semester i Thailand =) Vi hörs igen lagom till jul!