En vecka på jobbet brukar gå fort, en vecka borta går också fort men känns samtidigt som en evighet för att man upplever så mycket. Rumänien är ett spännande land, i stora städer skiljer sig byggnaderna inte mycket från våra men ute på landet är standarden en helt annan. Jag tror faktiskt inte att det är särskilt många svenskar som skulle acceptera att bo i så enkla hus under så enkla förhållanden. Det verkar dock absolut inte gå någon nöd på dem även fast en del kanske lever lite väl spartanskt. Landskapet var jättefint och folket otroligt vänligt men att följa trafikregler, heldragna linjer och skyltar är helt klart inte deras styrka.
Här kan det inte vara så roligt att bo.
Stad i dal med många trevliga människor.
En av många borgar med underbar utsikt över skog och berg
Det var skönt och välbehövligt med en paus från vardagen. Det ger tid till reflektion och en möjlighet att få lite distans till jobbet men nu är det ändå trevligt att vara tillbaka.
I morse tog det en bra stund extra att ta sig till jobbet på de oplogade skogsvägarna men kör man bara lugnt så går det ju oftast bra. Här har ytterligare några väggar kommit upp och några nya beslut kommit men annars är det som om man inte alls varit borta. Snön påverkar inte bygget nämnvärt men det är skönt att taket är på och att alla väggar snart är täta. Mark håller dock kanske inte med då de håller på med grundläggningen till Max hamburgerrestaurang och nog skulle föredra barmark.
Bodarna, här sitter vi och jag vid fönstret längst upp till höger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar