Jaha, då ska vi se här.
Nyinflyttad, nyexaminerad, nyklippt, nyanställd, nytt nätverk, nya företagsfester, nya vänner, nya arbetstider, nytt ansvar, ny skattekolumn, ny kosthållning, nya skor, ny dator, ny amorteringsplan för CSN, ny årstid, nya förkylningar, nya vägar (och broar, sju stycken), ny framtid, nytänkande och nyfikenhet.
Jag är också ny som bloggare och tänkte göra någon form av presentation av mig själv i det första inlägget, men ändrade mig ganska snabbt när jag började skriva då det såg väldigt tråkigt ut. ”Tobias Boström, 30 bast, M.Sc. Civ.ing C11, singel, hundägare…” och sen mals det på med ett överflöd av intetsägande data som ändå lätt kan hittas via hemsidor som Eniro, Birthday, Ratsit och så vidare. Med det sagt kommer det inte att bli någon presentation av mig här, förutom att jag är en av de 13 nya traineerna på NCC. Av alla 13 är vi tre stycken som sitter på processutveckling i Göteborg med Martin Ohldin som chef. Mer om traineeprogrammet finns på NCC.se → Jobba hos oss → Trainee.
Innan jag berättar anekdoter och annat kul vill jag passa på att slå ett slag för alla oss som nyanställts på NCC och som är omedvetna om vem det är som sitter och degar i kontoret intill eller spikar syllen åt fel håll. Vi vet ännu inte din roll och vilka specialkompetenser du har. Därför vill jag att just du kommer fram och säger hej när du ser någon av oss gröngölingar snurrandes omkring på bygget eller sittande i fikarummet. Gärna två eller tre gånger, det är mycket nytt i början och jag kommer inte ihåg alla presentationer som gjordes första dagen, eller första veckan. Nyttan i att jag vet vem du är, och att du vet vem jag är, är inget som ger ett omedelbart utslag utan det kommer imorgon när vi stöter på nya utmaningar där vi kan dra nytta av varandra, partnering om du så vill.
Och det är precis det som sker på Chalmers Structural Design Challenge (läs brobyggartävlingen) som arrangeras i samarbete med oss på NCC varje år. Där träffas studenter från V, A, AT, B, och AE för att tillsammans bygga broar, både mellan varandra och mellan två stöd precis som vår prisbelönta Olaf Bürger. Och för dig som kopplar ihop detta med första stycket: ja, det var sju lag i år som tävlade och de byggde var sin bro över A-dammen. Det vinnande laget som tog hem både juryns och publikens pris hade skapat en bågbro med lätt krökt överbyggnad vars ena ända hade en mindre snedkabelkonstruktion. En skönhet för både ögat och tekniken.
Men det som jag tyckte var mest inspirerande var att få se hur lagen hade arbetat fram sina olika designer. Med små modeller byggda i skala 1:10 hade de gjort enklare tester för att se om den verkade tillräckligt stabil och vacker. Inga FEM-analyser eller virtuellt byggande, utan riktiga modeller i trä och små snören. Det är ju onekligen smart att provbygga bron för att kunna identifiera eventuella problem, simulera en smidig arbetsprocess och samtidigt visa upp konceptet för intressenter innan den riktiga bron tar form. Men vänta nu, det är ju precis så vi gör det på NCC inom ramen för virtuellt byggande, typ. Hatten av för er som vågar ta tag i att arbeta virtuellt, jag tänker i första hand på APD-planering, men även ni som arbetar med själva modelleringen och samordningen av alla 3D-ritningar från till exempel K och A.
Detta är både lite smartare och lite effektivare, mera lean helt enkelt, samtidigt som det inte är det minsta farligt. Fråga mig, jag känner till det här. Om du inte vet vad virtuellt byggande är, då får du omedelbart sluta läsa denna text och läsa in dig på det via NCC.se → Om NCC → Så arbetar vi → Virtuellt byggande.
Tobias Boström